Lokstallsområdet

Näs-ladan (3)

Foto: Håkan Nordenadler

(11 sept 2021)

Intill det gamla badhuset står ett f d virkesskjul, troligen uppfört år 1890 som materialbod åt den då nyanlagda reparationsverkstaden. Byggnaden, som idag är förråd, kallas för Näs-ladan efter en konsumföreståndare vid namn Näs som bedrev framgångsrik klädförsäljning här.

_________

Badhuset (4)

Foto: Håkan Nordenadler

(11 sept 2021)

Slaggstensbyggnaden uppfördes år 1902 som varmbadhus med två avdelningar, 1 klass mestadels för högre tjänstemän och 2 klass för gjuteriarbetare och övrig järnvägspersonal.


Byggnaden används idag för utställningsändamål.

_________

Gjuteristallet (5)

Foto: Håkan Nordenadler

(11 sept 2021)

År 1903 uppfördes ett gjuteri invid reparationsverkstaden. Verksamheten blev dock kortvarig, redan år 1912 hade den upphört och byggnaden blev istället driftlokstall. Här skedde fram till 1950-talet mindre reparationer, pannspolningar etc. Ursprungligen var stallet förbundet med bangården via ett spår tvärs över det som idag är torget framför bensinstationen. Nuvarande anslutning via vändskivan framför rundlokstallet har skapats av JTJ. Stallet används f n som förråd och uppställning av renoveringsobjekt.

_________

Gamla verkstaden (6)

Foto: Håkan Nordenadler

(11 sept 2021)

År 1883 uppfördes ett lokstall med vattentorn och en lokplats. Under år 1887 byggdes det ut för två lok för att året därpå ändras till verkstad i samband med bygget av rundlokstallet. I denna obetydliga verkstad tillverkades över 200 vagnar och även ett enkelt kedjedrivet ånglok för växling.


Verkstaden ersattes år 1911 av en ny och vattentornet två år senare.


Byggnaden används idag för uppställning av de mindre personvagnarna och kallas ”mekaniska” med tanke på den ursprungliga verkstadsverksamheten.

_________

Röda Längan (7)

Foto: Håkan Nordenadler

(11 sept 2021)

År 1898 uppfördes detta större materialmagasin med kontorslokal för dåvarande verkstadens behov. Ett av rummen blev sedemera nykterhetsloge och den delen av byggnaden kallas än i dag för ”logen”.


Efter verkstadens flytt användes byggnaden som förråd för bygg- och banmaterial men även en mängd spännande föremål som gjorde att besöken från järnvägsintresserade under DONJs sista år stoppades!


Sedan DONJ lagts ned stod byggnaden tom och förföll. Under åren har dock upprustning skett, bl a har kontorsdelen och nykterhetslogen rekonstruerats år 1993-94. Materialfacken på nedervåningen används bl a för utställningsändamål, i övrigt tjänar Röda Längan då som nu som förråd.

_________

Rundlokstallet (8)

Foto: Rikard Johanson

(22 sept 2024)

Redan år 1888, när tre nya lok levererades till DONJ, påbörjades bygget av rundlokstallet i Jädraås. Det byggdes ursprungligen med fem spår men kompletterades år 1899 med ytterligare en plats. På vindsvåningen inreddes ett flertal överliggningsrum för tjänstgörande personal.

Inför anskaffandet av tenderlok förlängdes tre av stallplatserna år 1905. När Mallet-loken kom år 1910 fick portarna flyttas ut med hjälp av en mindre påbyggnad och det gjordes urtag i bakväggen för kopplen – på så sätt fick även dessa lok plats!


Byggnaden har genomgått upprustningar vid olika tillfällen, år 1994-95 rustades överliggningsrummen till originalskick och fungerar sommartid åter i sin ursprungliga funktion.


Under år 2013 renoverades taket samt påbörjades byte och renovering av portar. Alla sex portparen var åtgärdade vintern 2015.

I september 2024 monterades nya ventilationsskorstenar och stallet återfick ursprungligt utseende på taket.

__________

Vattentornet (9)

Foto: Håkan Nordenadler

(11 sept 2021)

Som en följd av vattenbristen vid verkstadsbranden år 1913 uppfördes ett stort vattentorn i slaggsten och trä i anslutning till rundlokstallet. Vattentanken hamnade på 14 meters höjd över spåret och rymde 72 kubikmeter. Vattnet pumpades upp från dammen vid hyttan via en 400 meter lång ledning.
Efter ångloksepoken fanns en radiomast uppsatt på tornet för radiodirigering av tågen. Numera återfinns den sirliga vindflöjen i form av ett ångtåg åter på plats högst upp.

År 2011 rustades tornets överdel upp och året därpå togs vattentagningen till ångloken åter i drift, dock med nya tankar placerade i tornets nedre del.