Jädraås - Jädraås-Tallås Järnväg

Go to content

Main menu:

Jädraås

Stationer o miljöer

Jädraås, DONJ huvudstation (Jås - 41,1 km från Linghed)
Det lilla brukssamhället Jädraås kom att utvecklas till huvudort för Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg (DONJ). Här byggdes förutom stationshus även lokstallar, vattentorn, verkstäder och förråd. En stor del av den ursprungliga järnvägsmiljön finns kvar och byggnaderna fyller idag samma funktioner vid museijärnvägen som de en gång gjorde vid DONJ.

Järnvägsmiljön i Jädraås är så unik att den klassas som kulturmiljö av riksintresse.

Läs mera om Jädraås historia och DONJ.




Östra delen av Jädraås stationsområde fångad från vattentornet. Foto: Anders Tholsson.

Järnvägsområdet i Jädraås

Nummer 1-14 är JTJs byggnader som presenteras nedan. Övriga numrerade byggnader är: 21: Folkets Hus, 

22: Kjellas Mack (bensin och närlivs), 23: Jädraöl bryggeri 24: Jädraås herrgård, 25: Jädraås hytta, 26: Jädraås förskola, 27: Skogsbyn (bostadshus ritade av Ralph Erskine)

Karta: Håkan Nordenadler

Stationshuset (1) och servicebyggnad (2)
(uppdat den 20 april 2017)
Stationshuset (1) började uppföras år 1883, två år efter det att järnvägsbygget nått fram till Jädraås. År 1892 inreddes en väntsal men allmän trafik på DONJ inleddes inte förrän fem år senare. År 1899 försågs huset med två tillbyggnader, varav den östra bestod av andra klass väntsal och bagagerum.

År 1911 skedde ytterligare en utbyggnad med ny väntsal samtidigt som huset byggdes om kraftigt invändigt, bl a inrättades en postlokal.

I dag disponeras större delen av nedervåningen som personalutrymmen för JTJs aktiva medlemmar. Utöver detta finns givetvis väntsal med biljettlucka och souvenirförsäljning samt tågexpedition. Idéer finns om att den gamla väntsalen i husets östra tillbyggnad ska återskapas.

Vid stationshusets östra gavel färdigställs en servicebyggnad (2) med handikappanpassade kundtoaletter och förrådsutrymmen, planerad att tas i bruk sommaren 2017. I grunden är det en byggbod som med hjälp av ny panel och nytt tak "förklätts" till ett magasin av äldre modell.

På DONJs tid stod en mjölkbod på samma plats.

Foto: Kjell Ollashed (ovan), Rikard Johanson (till höger)

Näs-ladan (3)
Intill det gamla badhuset står ett f d virkesskjul, troligen uppfört år 1890 som materialbod åt den då nyanlagda reparationsverkstaden. Byggnaden, som idag är förråd, kallas för Näs-ladan efter en konsumföreståndare vid namn Näs som bedrev framgångsrik klädförsäljning här.

Foto: Håkan Nordenadler

Badhuset (4)
Slaggstensbyggnaden uppfördes år 1902 som varmbadhus med två avdelningar, 1 klass mestadels för högre tjänstemän och 2 klass för gjuteriarbetare och övrig järnvägspersonal.

Byggnaden används idag för utställningsändamål.

Foto: Håkan Nordenadler

Gjuteristallet (5)
År 1903 uppfördes ett gjuteri invid reparationsverkstaden. Verksamheten blev dock kortvarig, redan år 1912 hade den upphört och byggnaden blev istället driftlokstall. Här skedde fram till 1950-talet mindre reparationer, pannspolningar etc. Ursprungligen var stallet förbundet med bangården via ett spår tvärs över det som idag är torget framför bensinstationen. Nuvarande anslutning via vändskivan framför rundlokstallet har skapats av JTJ.

Stallet används f n som förråd och uppställning av renoveringsobjekt.

Foto: Håkan Nordenadler

Gamla verkstaden (6)
År 1883 uppfördes ett lokstall med vattentorn och en lokplats. Under år 1887 byggdes det ut för två lok för att året därpå ändras till verkstad i samband med bygget av rundlokstallet. I denna obetydliga verkstad tillverkades över 200 vagnar och även ett enkelt kedjedrivet ånglok för växling.

Verkstaden ersattes år 1911 av en ny och vattentornet två år senare.

Byggnaden används idag för uppställning av de mindre personvagnarna och kallas "mekaniska" med tanke på den ursprungliga verkstadsverksamheten.

Foto: Håkan Nordenadler

Röda Längan (7)
År 1898 uppfördes detta större materialmagasin med kontorslokal för dåvarande verkstadens behov. Ett av rummen blev sedemera nykterhetsloge och den delen av byggnaden kallas än i dag för "logen".

Efter verkstadens flytt användes byggnaden som förråd för bygg- och banmaterial men även en mängd spännande föremål som gjorde att besöken från järnvägsintresserade under DONJs sista år stoppades!

Sedan DONJ lagts ned stod byggnaden tom och förföll. Under åren har dock upprustning skett, bl a har kontorsdelen och nykterhetslogen rekonstruerats år 1993-94. Materialfacken på nedervåningen används bl a för utställningsändamål, i övrigt tjänar Röda Längan då som nu som förråd.

Foto: Håkan Nordenadler

Rundlokstallet (8)

(uppdat 13 mars 2015)
Redan år 1888, när tre nya lok levererades till DONJ, påbörjades bygget av rundlokstallet i Jädraås. Det byggdes ursprungligen med fem spår men kompletterades år 1899 med ytterligare en plats. På vindsvåningen inreddes ett flertal överliggningsrum för tjänstgörande personal.

Inför anskaffandet av tenderlok förlängdes tre av stallplatserna år 1905. När Mallet-loken kom år 1910 fick portarna flyttas ut med hjälp av en mindre påbyggnad och det gjordes urtag i bakväggen för kopplen - på så sätt fick även dessa lok plats!

Byggnaden har genomgått upprustningar vid olika tillfällen, år 1994-95 rustades överliggningsrummen till orginalskick och fungerar sommartid åter i sin ursprungliga funktion. Under år 2013 renoverades taket samt påbörjades byte och renovering av portar. Alla sex portparen var åtgärdade vintern 2015.

Foto: Lennart Nordh

Vattentornet (9)
Som en följd av vattenbristen vid verkstadsbranden år 1913 uppfördes ett stort vattentorn i slaggsten och trä i anslutning till rundlokstallet. Vattentanken hamnade på 14 meters höjd över spåret och rymde 72 kubikmeter. Vattnet pumpades upp från dammen vid hyttan via en 400 meter lång ledning.

Efter ångloksepoken fanns en radiomast uppsatt på tornet för radiodirigering av tågen. Numera återfinns den sirliga vindflöjen i form av ett ångtåg åter på plats högst upp.

År 2011 rustades tornets överdel upp och året därpå togs vattentagningen till ångloken åter i drift, dock med nya tankar placerade i tornets nedre del.

Foto: Lennart Nordh

Vagnhall (10)
JTJs växande vagnpark krävde ytterligare uppställningsplatser och år 1992 uppfördes en vagnhall på den plats där linjen mot Ockelbo en gång gick. Hallen har två spår om vardera 65 meter.

Foto: Håkan Nordenadler

Verkstadsområdet (11-14)

(uppdaterat den 12 mars 2016)
Stora verkstaden (11): För att klara det ökade behovet av reparationsarbeten uppfördes år 1911 en helt ny verkstadsbyggnad i slaggsten och trä. Redan år 1913 brann byggnaden ner efter ett blixtnedslag men byggdes omedelbart upp igen. Verkstaden var komplett utrustad för alla typer av arbeten på lok, ångpannor och vagnar.

Under dieselloksepoken på DONJ fungerade verkstaden även som lokstall eftersom underhållet på loken genomfördes nattetid.

Efter DONJs nedläggning tömdes verkstaden på maskiner och materiel, förutom den än idag kompletta klensmedjan. Så småningom överläts byggnaden till museijärnvägen och JTJ har där en stor resurs i form av en verkstad med travers, gravar under två av de tre långa spåren, smedja, hjulsvarv, personalutrymmen m m.

Inom verkstadsområdet finns också förrådsbodar (12).

Målarverkstaden (13): Som ersättning för en nerbrunnen snickarverkstad uppfördes år 1934 denna byggnad. Den har två spår och här utfördes snickeri- och målningsarbeten och så utnyttjas den även av JTJ. Huset innehåller dessutom bl a virkesförråd. I anslutning till byggnaden finns ett enklare väderskydd, i första hand för vår kranbil.



Vagnhall (14): Utanför det ursprungliga verkstadsområdet, men på JTJs egen mark, uppförs en enklare plåtklädd vagnhall om två spår.

Foto: Håkan Nordenadler

Back to content | Back to main menu