Ånglok Ångvagn - Jädraås-Tallås Järnväg

Till innehåll

Huvudmeny:

Ånglok Ångvagn

Lok och vagnar > Lok

Lok nr 2 KORSÅN
Tillv: Vagn & Maskinfabriken Falun 1902, tillv.nr 21

fd Ågs Järnväg nr 2

KORSÅN byggdes för Åg-banan som gick mellan gruvan i Vintjärn, masugnen i Åg och sjön Hinsen.

Loket är ett tanklok med s k ramtank. Ursprungligen saknade loket löpaxeln under hytten, den tillkom senare pga lokets dåliga gångegenskaper på den primitiva banan.

Efter nedläggningen av Åg-banan såldes loket år 1948 till Dannemora gruvor i norduppland där det användes som växellok. År 1961 återfann det nybildade 891-Järnvägarnas Museisällskap (det som idag är JTJ) loket avställt vid gruvan och efter kontakter med ägaren fick man det som gåva. Renoveringsarbetet påbörjades genast och år 1967 var KORSÅN under ånga igen. Till hösten samma år flyttades loket till Jädraås och användes i olika extratåg på DONJ.

Under vintern 1969-70 blev pannan omtubad och år 1987 avslutades en längre och omfattande pannrevision.

Loket är i drift.

Foto: Håkan Nordenadler

Fakta lok nr 2 KORSÅN

Längd: 5,2 m

Dragkraft: 1473 kp

Hjulbas: 2,7 m

Vikt i tjänst: 11,4 ton

Axelföljd: C1

Handbromsat

Största tillåtna hastighet: 30 km/h

Till JTJ år 1961, gåva Dannemora


Lok nr 4 SIGBJÖRN

(Uppdaterat den 2 mars 2017)
Tillv. Motala 1901, tillv nr 273

fd Ulricehamns Jvg 4, Ljungbyholm-Carlslunda Jvg 42, Byvalla-Långshyttans Jvg 8

Loket byggdes för Ulricehamns Järnväg (UJ) men såldes till Ljungbyholm-Carlslunda Järnväg när UJ breddades till normalspår år 1909. År 1937 bytte loket åter ägare och kom till Byvalla-Långshyttans Järnväg (BLJ) där det fick nummer 8 och sattes in i intensiv växling på Klosterverken i Långshyttan.

När ångdriften på Klosterverken upphörde år 1972 var loket Sveriges sista smalspåriga ånglok i daglig tjänst. Loket köptes av JTJ och gavs namnet SIGBJÖRN efter Kopparfors AB tidigare disponent Sigbjörn Holgersson, som i hög grad bidragit till museibanans tillkomst.


Under Kristihimmelfärdshelgen 2015 var loket utlånat till Gotlands Hesselby Järnväg och gick i trafik under invigningen av den förlängda museibanan.

Loket är i drift.

Foto: Ulrich Döhler

Fakta lok nr 4 SIGBJÖRN

Längd: 6,4 m

Dragkraft: 2200 kp

Hjulbas: 2,6 m

Vikt i tjänst: 16,2 ton

Axelföljd: C

Största tillåtna hastighet: 40 km/h

Till JTJ år 1972, köpt Klosterverken, Långshyttan


Lok nr 8

(Uppdat 2 mars 2017)
Tillv Atlas Stockholm 1910, tillv.nr 113


År 1910 levererades tre stycken stora ånglok till DONJ, nr 1, 8 och 12. De var utförda som s k Mallet-lok med sex drivande hjulpar anordnade i två maskinerier och de kunde dra 250 tons tågvikt i banans brantaste stigningar. Tendrarna gjordes korta för att loken skulle rymmas på de befintliga vändskivorna.

Loken gjorde god tjänst i linjetrafiken i nära nog 50 år och även sedan diesellok ersatt år 1959 användes Mallet-loken ofta p g a ständiga lokhaverier. Lok 8 var i tjänst längst och drog, tillsammans med två diesellok, det sista ordinarie tåget på DONJ från Jädraås.

Loket skänktes till JTJ år 1971 och användes sedan flitigt under många år.


Loket är avställt och genomgår pannreparation.


Foto: Björn Kymrér

Fakta lok nr 8

Längd: 14,1 m

Dragkraft: 7110 kp

Hjulbas: 10,6 m

Vikt i tjänst: 57,8 ton

Axelföljd: C'C'-3

Största tillåtna hastighet: 60 km/h

Till JTJ år 1971, gåva DONJ


Lok nr 9 TALLÅS
(uppdaterat 27 juli 2014)
Tillv Motala Verkstad 1898, tillv nr 196

fd Mariestad-Kinnekulle Jvg 6, Vestergötland-Göteborgs Jvg 22, Byvalla-Långshyttans Jvg 9

Loket levererades till Mariestad-Kinnekulle Järnväg (MKJ). År 1909 övertogs MKJ av Vestergörland-Göteborgs Järnvägar, som under 1920-talet försåg loket med en dörr i bakgaveln och därmed kunde eldaren även tjänstgöra som konduktör.

År 1937 såldes loket till Byvalla-Långshyttans Järnväg (BLJ) där det fick nummer 9 och kom att användas mest för växling. När BLJ lades ner blev det reservlok för växlingen på Klosterverken i Långshyttan och såldes sedan till JTJ år 1969.

Loket har genomgått renoveringar i olika omgångar, senast med bl a byte av fyrbox och togs i drift igen i juli 2014 .

Foto: Håkan Nordenadler

Fakta lok nr 9 TALLÅS

Längd: 5,9 m

Dragkraft: 1725 kp

Hjulbas: 3,2 m

Vikt i tjänst: 15,1 ton

Axelföljd: 1B

Största tillåtna hastighet: 40 km/h

Till JTJ år 1969, köpt Klosterverken, Långshyttan


Lok nr 12
Tillv Atlas Stockholm 1910, tillv.nr 114

År 1910 levererades tre stycken stora ånglok till DONJ, nr 1, 8 och 12. De var utförda som s k Mallet-lok med sex drivande hjulpar anordnade i två maskinerier och de kunde dra 250 tons tågvikt i banans brantaste stigningar. Tendrarna gjordes korta för att loken skulle rymmas på de befintliga vändskivorna.

Loken gjorde god tjänst i linjetrafiken i nära nog 50 år och även sedan diesellok ersatt år 1959 användes Mallet-loken ofta p g a ständiga lokhaverier. Lok 12 togs ur tjänst år 1964 och skänktes till SJ Järnvägsmuseum i Gävle år 1967.

År 1983 återkom lok 12 till Jädraås som deposition och renovering påbörjades. År 1996 avslutades arbetet och loket återkom i trafik. Samtidigt ändrades depositionen till en gåva och JTJ är numera ägare till loket.

Loket är i drift.

Foto: Håkan Nordenadler

Fakta lok nr 12

Längd: 14, 1 m

Dragkraft: 7110 kp

Hjulbas: 10,6 m

Vikt i tjänst: 57,8 ton

Axelföljd: C'C'-3

Största tillåtna hastighet: 60 km/h

Till JTJ år 1983, urspr deposition Sv Järnvägsmuseum, sedemera gåva


Ångvagnen MAJORN
Tillv Atlas, Stockholm 1888

DONJ anskaffade MAJORN då järnvägen byggdes ut mot Linghed. Avsikten var att kunna köra persontrafik utan att binda upp ett lok för denna tjänst. Namnet fick den efter beställaren, ägarbolagets direktör och major i reserven John Samy Nisser.

Invändigt är vagnen uppdelad i två avdelningar, en resandeavdelning med läderklädda långbänkar samt ett maskin- och förarutrymme. Maskineriet består av en stående ångpanna som driver ett kompoundmaskineri.

Under de första 30 åren användes MAJORN uteslutande för bolagets personal, läkar- och barnmorskeskjutsar etc. På 1920-talet var den i reguljär trafik, med en personvagn tillkopplad gick den mellan Åbydal och Norrsundet.

Redan på 1940-talet minskade användningen av MAJORN och den kom därefter att stå avställd in på 1960-talet då den åter kom i trafik för enstaka inspektionsturer. Efter nedläggningen av DONJ skänktes ångvagnen till 891-Järnvägarnas Museisällskap (numera JTJ) år 1971.

Ångvagnen är i drift.

Foto: Håkan Nordenadler

Fakta ångvagnen MAJORN

Längd: 6,4 m

Vikt i tjänst: 8,5 ton

Hjulbas: 2,5 m

Antal sittpl: 10 st

Axelföljd: A1

Till JTJ år 1971, gåva DONJ

Största tillåtna hastighet: 40 km/h


 
Tillbaka till innehåll | Tillbaka till huvudmeny